Det jag ville lyfta fram i den här texten är att vi pedagoger ska försöka fånga lärandet eller barnets intressen just nu i det läget som barnet befinner sig i. Låt barnet forska sina frågor direkt istället för att vänta flera veckor tills all personal har gjort sina observationer för att därefter starta ett tematiskt arbete med barnen. Jag tycker att det tematiska arbetssättet har gått i fel riktning, det har blivit något som riktar sig mer åt föräldrar än barnen.
Pedagogerna berättar ofta i sina beskrivningar hur dem arbetar tematisk, "Vi låter barnen föra arbetet framåt". Det vore fantastiskt om man gjorde det men tyvärr så tror jag inte att det fungerar så bra som vi alla tror eftersom vår planering ändrar förutsättningar för att barnet ska få inflytande i temat.
Det är skillnad mellan att starta något där barnet befinner sig, här och nu och att flytta barnet vidare in i ett tematisk arbete, där flera månader gammal observationer styr.
När det gäller det didaktiska vad, hur och varför skall man alltid ha med sig i bakhuvudet. En variant kan vara att introducera didaktiska frågor för barnen.
Måste alla aktiviteter vara planerade, eller kan barnet?
Jag har ofta tänkt på varför nästan alla aktiviteter vi skall genomföra med barnen måste vara så sjukt välplanerade. Pedagogerna lägger så otroligt mycket tid på att planera aktiviteter och temauppstart i arbetslag, att vi glömmer barnen i allt planering. Varför skall vi planera alla aktiviteter vi genomför? Är det för att aktiviteten ska vara "felfri" under genomförandet eller att vi inte skall ses som okunniga.
Det bästa jag vet är att fånga upp barnens intressen just idag, just nu! Jag kan ta ett exempel, en tidigt morgon när jag kom till jobbet. Fyra tjejer i åldrarna fem och sex år ville gärna göra en skräckfilm, jag tyckte att det var en bra idé. Tjejerna började genast planera filminspelningen genom att skriva ner på ett papper vilka roller de skulle ha, kläder, rekvista och plats där filmen skulle spelas in. Jag fanns tillgänglig under deras planering och fungerade som enbart en bollplank. Vi dokumenterade hela processen tillsammans under en hela vecka. Hela projektet avslutades med att ha "Biopremiär" för dem andra kamraterna som älskade deras film "Ondskans skräck".
Pedagogen behöver inte alltid inneha rollen som den mest kunniga i rummet vid mötet med barnen. Att försöka vara medforskande i alla möten ger barnet en chans att utveckla många förmågor.
Tre viktiga steg att tänka på:1.Var lyhörd och tillgänglig när barnens ideér och intressen dyker upp 2.Låt barnen forska genast kring deras frågor 3.Barnen skall vara med och planera när ett projekt skall genomföras.
Jag anser personligen att upplägget med ett tematiskt arbete, där pedagogerna skall försöka observera fram barnens intressen och sedan dra till med ett hejdundrande temauppstart som inte är personligt för barnet. Ibland brukar det också vara pedagoger som planerar hela temaupplägget.
Vi måste våga släppa loss!
Hur gör era barn på förskolan när dem vill forska kring sin egna funderingar? Och hur ser er roll under processen ut?
Ämne: Måste alla aktiviteter vara planerad, eller kan barnet?
När får barnet vara med i planeringuppbyggnaden?
Datum: 21.02.2015 | Av: V.G
planerinh
Datum: 21.02.2015 | Av: Stefan Palmkvist
Ska man sjunga. Dansa eller lekar med regler behöver man viss planering. Den mesta tiden i förskolan är inte planerad.